Nämen vaff...

Ibland är det gott att ta sig en öl. Eftersom jag bor i Belgien blir det oftast när "ibland" infaller en belgisk öl, kanske en trappist.

Eftersom trappistöl har en väldig ovana att vara mycket alkoholstinn  (sådär 8-10 %) blir det oftast just en öl. 

Eller så blir det Belgiens svar på Pripps Blå, typ en Jupiler, Maes eller Stella Artois. Stellan är lite rolig, då den utanför Benelux framstår som lite extra snofsig medan den här är en standardprodukt i mittfåran. 

Jag är ingen stroppig ölsnobb - jag dricker under rätt omständigheter gärna en eller två Jupiler med en alkoholstyrka strax över 5 % (däremot håller jag mig borta från Pripps Blå - vem säger att man måste vara konsekvent?).

Ja, sedan har vi ju till exempel Jupiler Blue, som har 3,3 % och är helt OK.

Gemensamt för alla är att det är öl. De smakar öl.

Men - och nu kommer min poäng - det finns en ny så kallad "ölsort". Den ser ut så här:

Inte många rätt.

Vi snackar vanlig Maes-öl med tillsats av citron. OK, det låter gott och fräscht så här till våren och styrkan är inte mer än 2,2% - bra bra när man inte riktigt behöver det där lilla snurret i huvudet.

Men det är inte öl med en liten touch av citron. 

Det är citronläsk med en liten touch av öl. Förpackat i en ölburk som är otroligt lik original-Maes.

Alkoläsk. Förpackat i en ölburk som är otroligt lik original-Maes. 

Och ja, jag är medveten om att det längst upp på burken står att det är en "uppfriskande dryck" och då alltså gissningsvis inte är "öl". Men den står precis bredvid vanliga Maes. Förpackat i en ölburk som är otroligt lik original-Maes.

Det är så mycket citronläsk att jag tror att Ellinor (9) nog skulle kunna tänka sig att dricka den. Förpackat i en ölburk som är otroligt lik original-Maes.

En inkörsport till öl för ungdomar. Gissningsvis är väl målgruppen unga tjejer.

Believe you me. Jag tror på en fri marknad. Men det finns gränser.

Fy fan (ursäkta språket, mamma).